Ange ett eller flera sökord i sökfältet. Om flera ord anges sker en sökning på varje ord för sig. I det förvalda sökläget Fulltextsökning sker sökning på ord som förekommer inom alla uppslagstexterna. Välj Uppslagsord för att endast söka inom ett specifikt uppslagsord.

Sökresultaten visas sida vid sida om webbläsarfönstret är tillräckligt stort. I annat fall visas en utgåva i taget, med en knapp för att växla mellan dem. Notera att ett flertal uppslagsord har flera ingångar, dels för att särskilja olika betydelser men också för att korrigeringar i supplementband räknas upp separat.

Genom att klicka på ett sökresultat kommer du till det relevanta uppslagsordet i sin helhet. Texten ackompanjeras av sidhänvisningar, faksimiler från det tryckta verket och ren text för nedladdning. Sidhänvisningarna och faksimilsammanställningarna skiljer tyvärr inte mellan de olika ingångarna för ett givet uppslagsord.

Utöver sökresultaten visas för varje sökord till vänster om resultaten en lista över relaterade ord. Det är en sammanställning som utgår från hela respektive utgåva som en separat textkorpus för att hitta ord som är relaterade till sökordet. Siffrorna anger de relaterade ordens likheten i en Word2Vec-modell, vilket innebär att ord betraktas som lika om de förekommer i liknande lexikala sammanhang.

Detta digitala verktyg bygger på det svenska uppslagsverket Nordisk familjebok vilket utgavs i 5 utgåvor 1876–1993 samt Projekt Runebergs digitala webbversion av dess två första utgåvor som tillgängliggjordes löpande 2000–2003 på http://runeberg.org/nf.

Konversationslexikonet och realencyklopedin Nordisk familjebok var när det började att utkomma 1875 den första nordiska uppslagsboken av modern typ. Dess första upplaga ibland benämnd ‘1800-talsutgåvan’ utgavs 1876–1899 i 20 band varav två supplementband. Den pryddes av Idun som var ungdomens gudinna och skaldekonstens maka i den nordiska mytologin och enligt familjebokens artikel “det andliga lifvets föryngrande makt”. Uppslagsverkets redaktörer var Nils Linder, John Rosén, Theodor Westrin, Bror Ferdinand Olsson och Bernhard Meijer.

Den reviderade och utvidgade andra utgåvan utkom 1906–1926 med 38 band varav fyra supplementband och är med sina 182.000 uppslagsord Sveriges mest omfattande tryckta uppslagsverk. Då uppslagsverket pryddes av en uggla på titelsida och bokrygg benämns den vanligtvis ‘Uggleutgåvan’. Redaktörer var Theodor Westrin och Bernhard Meijer med en redaktionskommitté bestående av Vilhelm Leche, Johan Fredrik Nyström och Karl Warburg.

Nordisk familjebok fick under det nya millenniet enligt bokhistorikern Maria Simonsen “en renæssance og derigenom nye anvendelsemåder”. Anledningen till detta var den elektroniska utgåva av Nordisk familjeboks två första utgåvor som publicerats av Projekt Runeberg under ledning av Lars Aronsson. Med start 1998 digitiserades Nordisk familjeboks två första utgåvors 45.000 sidor och 300.000 uppslagsord vilket 2000–2003 gjordes öppet och fritt tillgängliga på internet och därefter i ett medborgarforskningsprojekt genomgick frivillig korrekturläsning med bistånd av ett stort antal frivilliga korrekturläsare fram till 18 december 2020.

Källor

Det digitala verktyget Nordisk familjebok är framtaget och tillgängliggjort av Centrum för Digital Humaniora vid Göteborgs Universitet med hjälp av Data as Impact Lab vid Högskolan i Borås. Syftet är att erbjuda en öppen resurs som tillgängliggör för humanistisk och datadriven forskning och utbildning de två första upplagorna av Nordisk familjebok i form av en sökbar digital databas med ett visuellt gränssnitt som inbjuder till utforskning. Verktygets initiala utgångspunkt har varit de digitala korpus av sidtext och faksimilbilder av Nordisk familjeboks två första utgåvor som tagits fram och tillgängliggjorts av Projekt Runeberg på http://runeberg.org/nf.

Uppslagsordshänvisningarna för den i verktyget ingående första 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok har genomgått korrekturläsning och betraktas som i stort sett om ej fullt funktionella. Uppslagsordshänvisningarna för den andra Uggleutgåvan har ännu ej genomgått korrekturläsning vilket kan innebära att ingående uppslagsord ibland ej upptäcks i sökningar. Verktyget kommer att färdigställas, förfinas och kompletteras med korrekturläsning och ytterligare funktionaliteter i publicering av tillkommande versioner.

Verktygets föreliggande version (1.0) har tillgängliggjorts i sin preliminära form trots avsaknad av full funktionalitet då den kan ge en fruktbar användning för intresserade forskare, studenter och allmänhet samt att en bredare tillgängliggörande ska kunna bidra till dess vidare utveckling med återkoppling från användare om verktygets brister och förtjänster. VI har inte kapacitet att utom i undantagsfall korrigera OCR-felläsningar av textinnehållet men vi är mycket tacksamma för synpunkter på fallerande funktionaliteter och önskvärda förbättringar vilka kan skickas till gridh@gu.se.

De följande individerna har direkt medverkat i tillkomsten av verktygets första preliminära version (1.0): Mats Fridlund, biträdande föreståndare för GRIDH som initiativtagare och huvudprojektledare för verktygets framtagande och tillgängliggörande; Johan Eklund, forskare på Data as Impact Lab ansvarig för utveckling av verktygets datavetenskapliga arkitektur och språkteknologiska funktionalitet; Cecilia Lindhé, föreståndare för GRIDH och ansvarig för verktygets finansiering och strategiska implementering i GRIDH:s e-infrastruktur; Arild Matsson, forskningsingenjör vid GRIDH och Språkbanken Text ansvarig för verktygets implementering, integrering och tillgängliggörande som del av GRIDH:s e-infrastruktur; Gustaf Nelhans, föreståndare för Data as Impact Lab och ansvarig för framtagandet av verktygets första version; Rich Potter, forskningsingenjör vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet ansvarig för komplettering, modifiering och korrekturläsning av verktygets digitiserade korpus av Nordisk familjeboks två första upplagor; Jonathan Westin, forskningskoordinator vid GRIDH ansvarig för utformning av verktygets grafiska gränssnitt.

Förutom ovanstående vill vi tacka följande individer och institutioner för dess bidrag av inspiration, råd och resurser: Lars Aronsson, Lars Borin, Love Börjeson, Dick Claésson, Markus Forsberg, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, KB-labb, Mats Malm, Martin Malmsten, Litteraturbanken, Leif-Jöran Olsson, Projekt Runeberg, Victor Wåhlstrand Skärström, Språkbanken Text, Nina Tahmasebi, Johan Åhlfeldt, och Maria Öhrman.

Källkod för verktyget finns på GitHub: norfam-backend, norfam-frontend.